Förrätter Arkiv

När man bläddrar igenom Mästerkockens och Köksmästarens receptboxar slås man ibland av tanken att denna tids matkreatörer ofta tycks ha brytt sig mindre om komposition och balans mellan ingredienser och smaker, så länge slutresultatet blev ett recept. Typ vilket som helst. Samma filosofi tycks även ha gällt vid namngivningen av vissa maträtter.

Om de som prenumererade på receptkorten faktiskt lagade maten? Tveksamt. Många av recepten sorterades nog bara in i sin kategori, för att sedan falla i glömska. Familjen Bruun har ibland ställt sig frågan om ens Mästerkocken och Köksmästaren provsmakade sina recept. Att de skulle låta och se innovativa ut tycks ha varit en högre prioritet i många fall.

De fick också gärna heta konstiga saker.

Minns ni kakorna Mörfluffs? Smaka på ordet en stund. Mörfluffs. För all del, det låter och smakar kanske inte så illa – och vetskapen om att det att det är kakor är ju er given – men det finns i alla fall ingenting som heter så. Låt oss ta ett nytt ord:

Raffrundel. Raffrundel.

Är det någon av er som kommer att tänka på en maträtt? Och är det någon av er som kommer att tänka på det här?

För att göra historien om Raffrundel kort: här ovan ses vitt bröd, brieost, skinka, purjolök och rå äggula på en bädd av friska salladsblad. Och nej, det känns inte riktigt okej på det här viset, så vi tar den lite längre historien.

När familjen Bruun först hörde talas om Raffrundel uppstod en ganska lång diskussion om vad ordets egentliga betydelse borde vara, då vi bara genom att titta på receptkortet såg att det var något som inte stämde. ”Raff” –  av ”raffig” – ja, det för ju tankarna till något lite ärtigt, raffinerat eller varför inte sexigt.

Är ni med? Bra.

En rundel, jo, den är rund. Man kan inte anklaga Raffrundeln för att vara annat än rund, så det stämmer. Och på nedanstående exemplar lyckades till och med äggulan hålla formen!

Det är när man sätter ihop orden raff och rundel, och när man lägger en rå äggula ovanpå brieost och skinka, som det blir lite problematiskt.

För när man snackar raffrundel borde man egentligen snacka underklädesplagg och inte mat. Tänk er en gördel av lite mer exklusiv kvalitet, med påsydda, halvporriga och snitsiga detaljer. Det, om något, skulle kunna gå under benämningen raffrundel.

Fru Bruun lanserade också idén om en raffrundel som ett horstråk. Om man sätter det i sitt rätta element så känns det genast mer vedertaget:

”Det är en kylslagen natt, och lyktorna kastar sitt bleka sken över gatorna. I Hamburgs raffrundel är det köparnas marknad, och priserna, ja, de är låga”.

Men det här är fortfarande någon slags matblogg och låt oss därför återgå till ämnet. Raffrundeln, som Köksmästaren tänker sig den, är en ganska god macka om man tar bort äggulan. Rått ägg och brieost bör aldrig mötas och är ingen lyckad kombination, faktiskt direkt slemmig och ganska så motbjudande. Det hade kunnat funka bättre med någon stark krydda, men det enda som egentligen smakade något var purjolöken.

Receptmakaren verkar ha inspirerats av danska smörrebröd, och i ingredienserna rekommenderas ”mjukost av dansk typ, t ex Brie eller camembert”. Vad vi vet är dessa ostar fortfarande franska…

Dessutom blev vi lite konfunderade över bayonneskinkan. Vi fann inte denna att köpa och använde istället en (onödigt dyr) lufttorkad skinka, men däremot verkar meningarna på internet vara lite delade om vad som egentligen kännetecknar äkta bayonneskinka. Ska den vara rökt eller lufttorkad?

Som vi minns det fanns den förut att köpa färdigskivad i förpackning som vilket vanligt smörgåspålägg som helst, och är det kanske någon läsare som vet vad som har hänt med den? Familjen Bruun följer i allra möjligaste mån recepten till punkt och pricka, och vill gärna veta detta!

Betyg för Raffrundel: 3.2. Tja, sammantaget en helt okej macka.

Vad säger ni om att förstöra lite husmanskost?

Man kan göra som receptmakarna och göra det enkelt för sig: Ta vilken husmansklassiker som helst. Tillsätt stekt banan. Gärna apelsin. Krydda med curry.

Mästerkocken skaldar:

”Att frukt av olika slag passar fint ihop med kött- och fågelrätter har väl de flesta prövat på, men kanske är det inte så naturligt att servera fisk tillsammans med frukt. Å andra sidan saknar vi väl ofta ett piffigt tillbehör till just fisken. Stekta bananer till spätta valde vi i det här receptet.”

Nej, det är inte naturligt någonstans att servera fisk och frukt tillsammans. I alla fall inte stekta bananer och apelsiner ihop med dubbelpanerad och härligt smörstekt rödspätta, ärter och potatismos. Det finns en anledning till att vi i normala fall inte äter spätta med banan.

För det är fel.

Det är SÅ fel och synd på något som i annat fall hade varit gott. Betyg: 2,3. Det kan tyckas som ett lågt betyg, men frukten ödelade den här rätten totalt. Man gör inte så här, och frågan är hur många som faktiskt gjorde det på 70-talet. Spätta med banan? Nej.

Dags för bruna ljuvligheter!  Nötter, smör, choklad, socker och vetemjöl. Jo, det blir en enda sörja när det både ska malas, röras och smältas.

Det är mycket som kommer från Wien, en hel del bra och en del dåligt. Vi har vals, bröd, korv och Freud, samt dessa ljuvliga chokladkakor som enligt Mästerkocken är ”som poem”.

Om de var ”som poem”?  Formuleringen känns i sammanhanget lite konstig, men visst var de ljuvliga. Fast väldigt jobbiga att baka. Det skulle sammanlagt bli 60 kakor men ni såg vad som hände ovan –  60 rationaliserades först till 20 och sedan till tolv.

"Moderkakan"

Betyg: 4,4. Som att äta kaksmet ungefär, och detta är mycket gott. Kvällens överlägsna vinnare.

Med dessa ord – på återseende och Raffrundel!