Festlig fiskaladåb och Tomatbägare med bombaysallad

Vad Historieätarna tvingades genomlida när Den Bruna Maten kom på besök.

 

Fiskaladåbbild

TomatbägarbildKnytkalas med grannarna brukar alla tycka om enligt författarna av Bjudningsboken 9, som fortsätter med att skalda om det kommande goda matåret 1977. Hur det egentligen var med den saken fick vi handgripligen veta, och ni kära läsare strax också. Att ha Den Bruna Maten som grannar är förmodligen en hel del människors mardröm, och Historieätarna hade inte en aning om vad de gav sig in på.

Vin och buljong. Mums på 70-talsvis.

Först ut på plan är Festlig Fiskaladåb, och ja, vi är böjda att hålla med. Så mycket festligare än det här hade man knappast i nådens år 1976. Aladåben är förresten inte bara festlig, den är dessutom både läcker och kalorisnål, vilket låter betryggande och en smula uppmuntrande för den som inte automatiskt får erektion av buljongtärningar och sönderkokt fisk i tegelstensförpackning.

Det var nämligen så det började. En halv buljongtärning och ett lagom sunkigt vitt vin, och i detta skulle de hackade fiskblocken koka tills de hade fått alldeles nog, för att sedan läggas åt sidan medan spadet silades genom ett gammaldags kaffefilter.

Kaffefilter- en svårhanterlig liten tingest.

Låter enkelt, eller hur? Det tog någonstans i närheten av tjugo minuter att få den bedrövliga sörjan att passera filtret. Det blev stopp. Filtret vändes ut och in och lät spadet rinna förbi oförtullat. Familjen Bruun blev arga. Filtret fick känna på hårdhandskar och lika hårda ord, och hämnades genom att upprepa proceduren, och så höll det på i en ond cirkel av upptrappat våld från bägge sidor. Resultatet? Tja, det smakade säkert likadant, men den där vackert genomskinliga och läckert plastliknande ytan som Festlig Fiskaladåb har på receptbilden såg vi inte skymten av.

För att göra det än festligare varvades den totalt okryddade, förutom buljongen då, fisken med lika okryddade räkor. ”Väldigt visuell” var en av de mer artiga kommentarerna. ”Slemmig och dallrig”, en av de mer sanningsenliga.

Det färdiga resultatet.

Det lät schlurp, och en förväntansfull och något talande tystnad utbredde sig över matbordet. Att sticka vin i gelé har, de få gånger vi förletts att göra det, endast resulterat i att det blir surt och ännu mer motbjudande, så även denna gång. De som uppskattar sur smaklöshet uppskattar Festlig fiskaladåb, och förvånande nog visade sig en eller ett par i den för kvällen utökade familjen faktiskt göra det. Slutbetyg: någonstans i närheten av 3. Tror vi. Att betyget inte stannade kvar i vårt minne med större precision än så hade självfallet ingenting med överdriven vinkonsumtion att göra, utan får endast tillskrivas tidens tand. Denna historia sattes nämligen inte på pränt förrän flera dagar efter brakmåltiden ifråga.

Urgröpt mat är inte bara spännande, det kan även bli gott.

Bättre gick det då med Tomatbägare med bombaysallad, en rätt som var både enklare, aptitligare och mer estetiskt tilltalande.

Några urgröpta tomater fylls med kokta makaroner, det måste vara snabbmakaroner, eller måste det det? Kanske var snabbmakaroner ett markeringsord? Ett sätt att visa att det här var modern och snabb mat i motsats till gångna tiders mossiga och hopplöst urmodiga långkok. Hur som helst. Snabbmakaroner blandade med gräddfil, currypulver och skinka. ”Det ska vara stark currysmak” uppmanar Bjudningsbokens författare, och starkt var det onekligen med 1970-talsmunnar mätt. Tre teskedar currypulver till tolv tomater. Hela en kvarts tesked per tomat, vilket troligen var en av anledningarna till att tidningen Allt om Mat:s läsare skrev arga insändare om att recepten fick det att brinna i halsen och vattnas i ögonen. (Sant, faktiskt, även om det här receptet har andra upphovsmän.)

Oliver från Bombay- inte var mans egendom.

Tomatbägare med bombaysallad, så kallad för att det äts otroliga mängder tomater och makaroner i Bombay. Eller möjligen en släng av samma fenomen som fick vilken falukorvsgryta som helst att heta Hawaii bara man stoppade in ett par skivor ananas. Det här var gott, om än lite flottigt. Det rann längs händerna, ner över armarna och droppade sedan från armvecken i en väldigt illusorisk imitation av en fysiskt krävande arbetsdag. Kalla makaroner med curry och tomat vann allas hjärtan, även de som rynkade på näsan åt flottet, och betyget slutade på hela 3,8. Kvällens vinnare alla kategorier, och ändå kommer vi ganska säkert aldrig att laga det igen. Säkerligen kommer Den Bruna Maten heller aldrig mer att bli hembjuden ens av fiktiva grannar, men den bisarra händelsen finns nog ännu ett tag kvar på SVT-play.

 

Festlig-fiskaladåb2

Festlig-fiskaladåb2Tomatbägare2

11 kommentarer

  1. Sigrid

    Ni var jättebra. Ett underbart avsnitt.

    //Sigrid

  2. Sillen

    Tomatbägare med Bombaysallad!

  3. Asdf

    Den bombade tomaten låter som något en kraftigt berusad person kommit på.

    • Te, az mi ott a tányéron a tészta mellett? Úgy néz ki mint egy sült maÃdcfl¼l….ae nem hiszem, hogy az. Az lenne életem legnagyobb meglepetése! :-)))A tészta nagyon guszta, jöhetne most, mert még csak egy pohár gazpachot ittam. :-/

  4. Sillen

    Bortsett från allt annat och förstås en smula lokalt och insnöat (ha ha); skulle inte den här aladåbtekniken kunna brukas för att iscensätta hela Slussen-prylen, med ALLA modellerna (låt vara att era försök såhär långt mest har liknat det befintliga rucklet)?

    Arkitekturmuseum behöver ju spotta upp sin verksamhet sägs det!

  5. Inspirerad av Historieätarna och er fantastiska sida kommer jag att bjuda min stackars intet ont anande familj på mat jag själv tvingades genomlida i min barndom (80-tal) men som jag är helt övertygad om att min mamma även lagade på 70-talet, nämligen: stekt falukorv med överkokta snabbmakaroner och stuvade grönsaker (typ en påse så kallad sommarblandning och en stuvning som består av några matskedar smält magarin, lite vetemjöl och några deciliter mjölk). Till efterrätt blir det självklart varm nyponsoppa med vaniljglass och mandelbiskvier. 😀

    • Malin

      Om vi ändrar om litegrann så att det blir stekt falukorv med stuvade makaroner och överkokta grönsaker med varm nyponssoppa, vaniljglass och mandelbiskvier så har vi en normal standardmiddag under min barndom på 80talet. Jag älskar fortfarande falukorv och stuvade makaroner, grönsakerna är numera ångade eller råa. Nyponsoppa med mandelbiskvier ger jag aldrig upp! Fast nuförtiden är de båda hemmalagade och utan vaniljglass 🙂

  6. Sillen

    De där borealiska aladåbpandaluserna, såväl receptkortets som era, ser ju ut att komma direkt från Feskekörkas överdirektörsgross?

    Som jag minns den innernorrländska sjuttiotalsräkan så påminde den mest om en ljusrosa U-makaron, dess naturliga habitat var ett mycket litet och smalt konservglasakvarium hållandes något lake och så då ungefärligen två skolklasser ljusrosa U-makaroner. Ungefär samma princip som avseende synnerligen små konserverade gröna oliver med pimento. Finns sådana räkkonserver fortfarande (oliverna gör det förvisso)? Bägge dessa slag av konservexotica förekom på smörgåstårtor förfärdigade av min vid tiden i skolkök gående högstadiebroder (f.ö. sedermera en utmärkt amatörkock vorden).

    Alldeles vid slutet av sjuttiotalet introducerades den i plåtburk konserverade blåmusslan. Dessa kokta djur utminuterades huvudsakligen över i hemmiljö processade pizzaexperiment, mormor lät sig inte imponeras …

  7. BjörnR

    Låt bli kaffefiltren. Det fungerar inte. Man kan använda kasserade strumpbyxor eller nylonstrunpor. Tvättade eller otvättade är en smaksak

  8. Babbo

    VEM skrev alla dessa hemska recept? Vilken/vilka 70-tals kock står bakom detta? Vem författade alla löjliga påståenden? som till exempel läckert och festligt.
    Hade själv receptlådan i mitt skåp ända in på 90-talet, men använde den aldrig! Varför ? Jo allt smakade illa!

Trackbacks / Pingar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*