Sug-ägg

 ”Om man dricker ur hela ägget utan avbrott smakar det ingenting alls.”

Ruth Hiller levererar vad som måste vara tidernas mat-pitch, för om det nu inte smakar någonting alls kan det ju inte vara annat än fantastiskt! Låt oss prata äggrätter, och låt oss framför allt prata Sug-ägg. Vi reser nu betydligt längre tillbaka i tiden än 70-talet och marscherar raka vägen in i krigstiderna och år 1939, samma år som det infördes det ransonering på ägg i Sverige.

Ransoneringskort från 1945

Vi ska väl kanske låta det vara osagt om folk nu verkligen brukade sina surt förvärvade ägg till att just suga ur dem, men någon gång hände det säkert. Denna lilla enkla och frestande matordination är hämtad ur boken ”Snabbmat”, som gavs ut av Kooperativa förbundet.

Vi kommer inte göra någon längre analys av boken (här finns det redan en utmärkt recension) förutom att vi noterar att omslaget är ofantligt snyggt och att man tydligen hade snabbmat redan på 30-talet, däremot kunde vi inte motstå att prova ”receptet” på Sug-ägg. Det tar ju bara en halv minut och synes så enkelt att till och med familjen Bruun skulle kunna klara av det!

Vad vi behöver:

1. Uppenbarligen inte några smaklökar.
2. Ägg.
3. Knappnål.
4. Jävlar-anamma.

Fru Bruun visade sig som synes här ovan inneha en särskild färdighet för det här med att perforera ägg, och medan herr Bruun – paniskt svärande efter en blodig incident – hämtade en fingerborg så fick hon äran att genomföra premiärsuget:

Slurpi!

Åh, hej. Åh, nej.

Suger som en kung.

Sedan kom turen till kvällens specialgäst, Jack Werner från Nyheter 24. Se med vilken finess och såpbubble-elegans Jack håller upp sitt sug-ägg! Och visst har han nästan något visionärt i blicken? Låt detta mitt sug-ägg erövra världen!

Fröken Bruun tillhörde en längre tid en av de mer belevat skeptiska i sällskapet, i alla fram till dess att farbror Bruun erbjöd henne 100 kronor om hon sög i sig hela ägget utan avbrott. Ja, det var elakt av farbror B, samtidigt ett erbjudande som fröken Bruun inte kunde motstå.

Fröken Bruun visade geisten –  hon sög för penningar och fosterland –  men hade ingen tur. Med mungiporna tindrande av äggsmegma blev det en rask färd mot vasken.

Vi avslutar med en riktigt trevlig bild på det läskande innehållet mot en behagligt brun bakgrund, och passar samtidigt på att citera Jack Werner ur artikeln om mötet med familjen Bruun:

På grund av viss sexuell fantasilöshet (läs: heterosexualitet) har jag aldrig haft tillfälle att ta en sats i munnen. Men det är ingen fara, för nu vet jag hur det känns.

Betyg: 1.

12 kommentarer

  1. Beva

    GUD så vidrigt det där såg ut/lät!

  2. Sillen

    Mjaha, ja det blir väl till påsk mest det där – för att tömma skal ämnade för påskdekoration. Slösa-alternativet är att blåsa ur skalen, om man inte gillar råa ägg dårå. Allra mest var det väl närmare bestämt en specifik påsk i spröd barndom, det var lika jobbigt att blåsa ur ett ägg som att blåsa upp en splitter ny ballong vill jag minnas. Om man gillar råa ägg är det en god idé att knäcka äggen i största allmänhet, oklart dock om ägget fortfarande kan räknas som rått när det träffat spriten i en toddy? När f.ö. sexualupplysningen blev allmängods i såväl ång-teve som tabloider, detta i en tid när det såväl till formen som innehållet fortfarande dagligen utbjöds helformat och Nyheter24 inte ens var en ond dröm, förekom det att de ur sjuttiotalsglaciären kalvade sexualentreprenörssocionomerna såsom förspelsakrobatik förordade kyssledes ping-pong-utväxlande av hel äggula (knäckt ägg således). Outgrundligt, som med Glace au Four – ingen har gjort det. Vad Malena och konsorter dömde äggvitan till för öde minns jag icke, jag håller det emellertid för högst plausibelt att den vispad skulle blandas med honung (flytande honung var nytt och dyrt, 143%-cacao-fjantet hade ännu ej landstigit) och i förspelssyfte brukas för ömsesidig kroppsbemålning.

    När ni nu så kastat er åter ända till Ernst Rolf-tid passar jag på att rekommendera en annan mycket snygg och informativ skrift, ”Så lagar vi potatis: De bästa recepten i tävlingen ‘Så lagar vi potatis’ anordnad av Sveriges potatisodlares riksförbund, Jordbrukarnas föreningsblad och Veckotidningen Vi”. I slutet av denna lilla skrift från -52, med verkligt snitsig frampärm, avhandlas produktnyheter, däribland den tunnskivade och ”flottyrkokta” potatis i små cellofanpåsar som just för västliga vindar nått de svenska landamären. Efter att sparsamt tillgänglig produktinformation överlagrats gällande näringsvärdestabeller, samt därutöver hushållsekonomiska överväganden, blir konklusionen att produkten nog kan komma väl till pass som extra tillskott i matsäcken för hårt kroppsarbetande män, såsom skogshuggare. Inga halvkilospåsar, inget fredagsmys, inget förspel. Helformat.

    • Vi har en liknande som kommer att presenteras inom kort: Baka, Koka, Stek Elektriskt från 1954. Tänk vad man kan göra med elektricitet.

  3. Sillen

    Ah! Kommer här att tänka på den mors och fars första frysbox, en Electro Helios ~1960, medföljande bruksanvisning med enclosed kok- och infrysningsbok, utarbetad under äktenskapsliknande samarbetsformer med Felix, eller om det var Findus. Bland mkt annat lär den läsaren, förutsättes vara en maka, att infrysning kommer att locka maken och sönerna till köksgöromålen (argumentstionslinje teknik > modernitet > enkelhet vill jag minnas).

  4. Sillen

    Ska jag alltså till slut behöva jåjna FB … ?

    Tåg 85 anländer just nu Bollnäs. Sj:s mervärdes-SvD har idag en intressant artikel i kökssegmentet, tyvärr står där ingenstans vad som tillfräses på den eleganta bilden? Jag har hittills varit för diskret för att för fam. Bruun ta upp han Öhmans bild av Butler, men nu har ju SvD tangerat saken … . F.ö. så glömde jag här ovan nämna, att min far, vilken under slutande fyrtio-, hela femtio- och halva sextiotalet högg en oherrans massa skog, aldrig hade potatischips i sin matsäck.

    Jaha, nu har 85:an redan lämnat Bollnäs!

  5. herr Bruun

    Vi har pratat om Hockeyfrilla och den här Butrler och alla blev arga. nej.

  6. Asdf

    Nåja, läser man recensionen av boken som ni länkar till så är det rätt uppenbart att bokens fokus var att få i människor den näring som de behöver på liten tidsrymd.

    Det finns ju fortfarande de som tränar som dricker rått ägg i olika former…

  7. Efter hångel och allmän pennalism så är är diverse mysko tävlingar om vem som kan äta äckligaste grejerna ett vanligt inslag på scoutläger. På just ett sådant för många år sedan drack jag ett helt rått ägg med intakt gula. Det smakar faktiskt inget men just att svälja gulan smakar lite som jag föreställer mig att det smakar att svälja ett öga…

  8. Elena

    Hej! Vet du vart man kan köpa en ägg sugare? Man gör ett hål i ägget och sedan tar och suger ut det som är i ägget utan att ta sönder skalet?

  9. Ännu en artikel som fick mig att skratta högt. Tack för det. 🙂 Jag har läst mig igenom era äventyr med gelatin i ett försök att muntra upp mig själv efter mitt eget misslyckade försök att skapa en strömmingsaladåb. Det hela slutade med en hög grå gelé med fisk och trista ärtor… Jaja, man blir ju inte mästerkock utan att ha knäckt några ägg (inklusive familjemedlemmars matlust), det är bara till att försöka igen. Skamm den som ger sig!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*