Ägg i näste, Köttsallad à la Köpenhamn, Mandelpudding, god och billig

Kära hjärtanes! Den här gången bär det rätt in i 1920-talet för familjen Bruun, via tidningen Husmoderns eminenta kortsystem för hushållet, daterat till 1924.

Vi skulle älska att bli motbevisade, men om inte det här är den äldsta receptkortsutgåvan i Sveriges land så ska vi äta upp en årgång Allt Om Mat till nästa matlag.

Ett fruntimmer benämnt Ida Högstedt stod för innehållet i boxen, och hennes recept sträckte sig mellan allt från Sjukmat (som vi strax skall titta närmare på) till växträtter (det är potatis- och grönsaksrätter) och ingen husmoder var för oerfaren för att få vara med:

Undrar vi hur man kokar ett ägg? Det finns med! Kan ni vara så god att ge mig recept på kokt potatis? Genast, min godaste fru! Hur skola makaroner kokas? Slå bara upp kortet Makaroner, kokta. under Mjöl- och grynrätter!

Kanske var tanken att den nygifta frun skulle använda sig av boxen för att bit för bit arbeta sig uppåt i matlagningskonsten, från kokt ägg till… tja, Rimmat kött à la Bologna (tar 6-8 dagar om man rimmar köttet själv. Serveras med nudlar eller makaroner)?

Vi är hursomhelst väldigt lyckliga över att äga denna receptbox och komponerade snabbt ihop en trerätters på 20-talsvis.

Vi valde att utgå från de kort som hade någon slags bild (även om det är omöjligt att se vad de ska föreställa) varför några recept som kanske hade varit roligare att göra fick strykas. Å andra sidan var 20-talsrecepten till övervägande del mycket mer vettiga och smakliga än 70-talets motsvarigheter…

Nå!

Förrätten vi valde var alltså Ägg i näste – ur kategorin Sjukmat. Vi kände oss inte mer sjuka än vanligt men tänkte att de säkert hjälpte förebyggande och så var ju namnet så väldigt trevligt!

Det hela var mycket enkelt. Äggvitan och -gulan separerades…

…och den förra vispades till ett hårt skum…

…som överfordes till en smord liten form, där den strax fick sällskap av gulan!

Sedan skjuts in i ugnen i några minuter.

Resultatet, när det kom ut igen, utgjorde en ståtlig åsyn – fluffiga, vackra små… äggbakelser, liksom. Med en dallrande, rå äggula i mitten. Var det gott?

NEJ, NEJ och NEJ!

Inte ens herr Bruun, som är en stor vän av löskokta ägg, kunde få i sig mer än en tugga. Det var motbjudande. Den uppvispade äggvitan förde ofelbart tankarna till dels maränger, dels Snöbollar, och den ljumma äggulan gjorde inte det hela bättre på något vis. Fy.

Enligt receptkortet var det här den mest lättsmälta metoden att inta ägg (efter råa ägg) och vi vill be att hålla en tyst minut för alla patienter som på 20-talet fick livnära sig på Ägg i näste. Vilket öde – de kanske hade överlevt både 1:a världskriget och spanska sjukan och så det här som saltet i såret!

Betyg: 1,3

Brr. Vi halsade några Stöl för att bli av med den äggiga eftersmaken och lade all tillit till huvudrätten – Köttsallad à la Köpenhamn!

Vi tänker inte spekulera i namnet till den här anrättningen och vem orkar googla – sitter någon läsare inne med svaret så vet ni vart ni ska vända er. Köttsallad har dock en fantastisk klang!

Basen till köttsalladen var förvisso inte kött utan kalla, kokta makaroner. Kött skulle det dock vara, och turska bönor (enligt Tore Wretman samma sak som Haricot Verts och vi tänker inte tjafsa emot):

Samt rödbetor och gurka. Blandas!

Till såsen var det både kokt och rå äggula, senapspulver och rödbetsspad…

vilket sedan rördes ihop med vispad grädde, till fröjd för både öga och gom!

Därefter förenades både torrt och vått i en bunke…

…för att strax stjälpas upp, dekoreras med ägg och rödbetor och givas på bordet!

Det såg ju för all del festligt ut, men hur skulle det smaka? Blandningen kanske skulle vara lite överväldigande, och kryddor var det ju sparsamt med…

Meeen… Tja. Jo.

Det var ingen matorgasm, men inte direkt dåligt heller. En märklig pastasalladsvariant som säkert gjorde sig på många smörgåsbord en gång i tiden, men som med vissa rätta fallit i glömska? Det var något väldigt gammalsdags med det hela, men eftersom vi var hungriga åt vi ändå en hel del. Mer än hälften blev över – kanske inte så förvånande med tanke på att receptet var beräknat för 5-6 personer, men då föreslog ändå Högstedtskan att man skulle servera kokt potatis till! Pastasallad, med potatis, typ.

Vi har varit med om värre, och därför blev det betyg: 3,3

Och så måltidens lilla avslutning – en efterrätt! Och både billig och god, om man fick tro receptkortet!

Bilderna från tillagningen är inte så väldigt roliga eftersom alla ingredienser var vita, men vi kan ju beskriva vad som skedde: Först maldes mandel…

…varpå en del gräddmjölk vispades ihop med lite maizena, medan den andra koktes upp varvid de båda förenades, och fick sedermera sällskap av mandel, bittermandel, socker och gelatin.

Efter ytterligare ett uppkok fick det hela svalna lite och därpå tillkom vispad grädde.

Och så i en sockrad form med det hela för en tur till kylskåpet!

När någon tid så förflutit blev puddingen under stor förväntanuppstjälpt på ett fat (och dekorerad med marmelad eftersom vi upptäckte att vår enda syltburk blivit mögelangripen): Skåda!

Vacker som en dag var den, och ni kommer säkert bli glada över att den smakade lika gott som den utgav sig för att göra.

Den påminde en hel del om Panna cotta, vilket inte var så förvånande egentligen, men med en distinkt mandelsmak. Vi hade gärna sett en hint av vanilj någonstans, men det kan bli en annan gång för – kors i taket! – den här kan vi tänka oss att göra igen…

Betyg: 4,3 – kvällens vinnare.

Som en bonus får ni här se alla fördelar man kunde vinna genom att prenumerera på Husmodern:

Gratis läkarkonsultation? Vad bra.

 

 

 

 

 

Etiketter: , ,

8 kommentarer

  1. Erika

    Jag tror bestämt att mina föäldrar har precis ett sådant kortsystem! Känner att jag måste ge det en närmare inspektion nästq gång jag hälsar på dem.

  2. 20-tals recept? Det är ju helt UNDERBART! Och den där mandelpuddingen ser verkligen god ut! 😮

  3. Bendoverbrazilianbabes

    Och jag som trodde Köttsallad à la Köpenhamn var en p-rulle.

  4. Halvdanskenn

    Det står att ägget ska in i ”god ungsvärme”. Vad uppskattade ni det till? Jag har ingen som helst aning, men vedeldade ugnar på 20-talet höll nog en 200 grader eller nåt.

  5. Asdf

    Ida Högstedt dog 1924 – man kan väl hoppas den här receptsamlingen inte var det som tog död på henne!

    Hon var även gift med en vinhandlare vilket kanske förklarar en del.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Ida_H%C3%B6gstedt

  6. Benjamin

    Ni verkar ju ha gjort en mandelbavaroise till efterrätt. I äldre kokböcker även kallad bajersk kräm. Gott med inlagda persikor till. Vill man ha den brun kan man blanda i såskulör.

  7. Maria

    Hahaha den samlingen har vi på landet som är det gammalt 20 tals hus. Skall genast dyka ner i recepten när jag kommer dit igen. Tack så mycket Familjen Bruun för detta !!!

  8. Holger

    Mmmmm….

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*