Olivägg med räkor, Oststuvad falu, Apelsinskum i korgar

Hallå.

Familjen Bruuns senaste matlagningsäventyr ändrades i absolut sista stund p g a akut råvarubrist så om den här menyn känns mer ogenomtänkt än vanligt så ber vi om tillgift. Men antagligen kommer Ni inte märka någon skillnad alls.

Hur som. När man ska skapa Olivägg med räkor börjar man med att hårdkoka ägg, skala samt klyva dessa och därefter, gärna något brutalt, separera gulan från vitan:

In på banan kommer därefter osten. Den skall, är tanken, komma tillhopa med äggulan och bli en slags massa. Här är milt våld en nödvändighet.

Och grädde och paprikapulver förstås. Spännande! Annorlunda!

En bild säger ju mer än 1000 ord – tänk er då fyra bilder? Se här, steg för steg, resan till den fulländade förrätten:

*trumvirvel*

Nyfikna små oliver? Check. Handskalade, svindyra räkor? Check. Kryddgrönt som raffinerat döljer eventuella skavanker? Check. Återstår då bara att smaka…

Tja. Somliga skyfflade runt sina ägg på tallriken i längsta laget. Somliga smakade och sköt bestämt bort tallriken helt och hållet. Den mest allmänna åsikten var väl att detta inte var helt illa, men heller inte bra. Osten dominerade  här, för att uttrycka sig diplomatiskt. Faktum är, att osten usurperade allt vad ägg, oliver och räkor hette, vilket snarast ledde till att dessa ingredienser framstod som mer eller mindre överflödiga. Man hade lika gärna kunnat ge var och en en bit ost, basta! En något mindre smakrik ost kanske hade varit bättre i detta fall. Men vad gör det om hundra år. Vi har falukorv att tärna!

Betyg: 2,5.

Familjen Bruuns favoritkategori #1 är helt klart Kvällsgott utan pretentioner. Kanske för att vi själva är så vansinnigt opretentiösa, kanske för att recepten för det mesta är komedimaterial från en annan planet, kanske för att själva namnet Kvällsgott utan pretentioner är stor Litteratur. Den här kvällen föll i alla fall valet på Oststuvad falu.

Att kalla den här rätten opretentiös är, även om det kan vara överflödigt att ens  poängtera detta,  ett så kallat understatement. Ingredienserna (och som vanligt kan ni hitta receptet längst ned) är:

  • Falukorv
  • Champinjonost på tub
  • Lättmjölk

Och persilja som dekoration och ugnsvärmt Pain Riche som tillbehör (man kunde välja t ex nudlar också, men vi måste välja Pain Riche om man kan det). Det var det hela. Låtom oss börja!

Notera gärna hur fru Bruuns hudfärg harmoniserar perfekt med falukorven. Hon själv skulle hellre velat kalla sig ”persika” eller ”lilja” eller något sådant men här är den sorgliga sanningen.

Falutärningar i tjockbottnad gryta var aftonens melodi – tjo!

Mjukost för smak och konsistens.

Omnomnomnom!

Spya?

Kvällsgott utan pretentioner på tio röda. Excellent.

Tja, varför inte?

Tyvärr får vi ju erkänna att detta var helt ätligt. Helt OK. Vi har ju fått skäll för att vi ger bra betyg till korvrätter men vi måste vara fortsatt obstinata och faktiskt ge Oststuvad falu en 3:a i snittbetyg. Vi är opretentiösa, vi gillar faktiskt falukorv. So there. Okej, man kan ha roligare än så här, men det gick att äta. Och det gick ned. Dags för efterrätt, således.

Apelsimskum i korgar har spanats på länge och när vi faktiskt hade ett paket Jelly hemma var tiden äntligen inne. Visserligen anmodade receptet till den amerikanska släktingen Jell-O, men vi gissade att resultatet skulle bli ungefär detsamma. Vi hoppas åtminstone att det är så. Annars skulle vi inte kunna leva med oss själva.

Men. Till att börja med skulle en kvartett apelsiner gröpas ur…

…samt förskönas.

Allt fruktkött pressades till saft, vilken skulle blandas med Jellyn.

Sedan skulle blandningen stå kallt tills den stelnat till hälften. Så tänk er att någon timme har gått nu.

Äggvitor vispades till ett skum, grädde till ett annat. I slutändan blandades detta med apelsingelén…

…och hela härligheten fylldes i KORGARNA! Som fick åka in en omgång till i kylan. Faktum är att de fick åka in i frysen till sist eftersom vi blev lite otåliga. Billigt vin har ofta den effekten på oss.

MEN! Inga korgar utan handtag. Och det är ju det här som är det roligaste med den här rätten: handtagen är grön paprika. LOL!

Vi hittade, till skillnad från Köksmästarens hantlangare, tyvärr inga friska löv att låta dessa mästerverk vila på men det gick bra ändå. Samtliga tyckte att detta var en mycket trevlig rätt, som liknade fromage i konsistensen. Undertecknad tyckte det var lite synd att den konstgjorda apelsinsmaken från Jellyn tog över den naturliga apelsinjuicsmaken men det må väl vara hänt. Betyg: 4.

Nedan följer recept. Vi ses kanske igen.

 

 

 

17 kommentarer

  1. anna

    ni var med i metro i sthlm idag:)

  2. E Sofia Good

    Kändes inte handskalade räkor som överkurs? Skulle inte räkorna kunna försvunnit bland osten ännu mer fall valet fallit på såna där glasburks-räkor i lake?

  3. Tomas

    Söta armar, fin färg. men snart kommer solen och förstör harmonin med korven. kanske satsa på harmoni med någon ljus choklad istället?
    Räkor, som alltid, varför kan de inte ange, i recept mängd skalade/oskalade räkor? men å andra sidan vet vi alla att man skalar bort cirka två tredjedelar av räkan, av 300 gram oskalade har man cirka 100 gram skalade.

  4. Anonym

    Appropå Jell-O, när kommer er Green Jell-O-salad? Den MÅSTE bara göras i varje sjuttiotalsmatblogg av rang.

  5. KG

    Det obegripligaste för mig är inte receptnamnen, utan att Mästerkocken ständigt skriver BJUD istället för SERVERA! Varför? Låter ”bjud” mer kamratligt än det tjänstefolksantydande ”servera”? Man bjuder gäster, mat bjuder man PÅ (det är nåt grammatiskt med subjekt och objekt här). Till och med ”erbjud” hade ju funkat, om man absolut vill ha med ordet ”bjud”, men nej…

    Skriver andra sjuttiotalsrecept också ”bjud [mat]”? Var det helt enkelt trendigt? Eller försökte Mästerkocken själv sätta en trend?

    (Bjud bjud bjud bjud bjud. Det ser inte ens ut som ett riktigt ord längre.)

  6. Mårtenssons kök

    Dom däringa apelsinkorgarna skulle man ju faktiskt kunna tänka sej att provsmaka. Till skillnad från ägghalvorna då…

    • Herr Bruun

      De var faktiskt goda. Vi lovar.

  7. Apelsinkorgarna såg riktigt frestande ut, byter man ut paprikan mot godisremmar så kommer vilket barnkalas som helst bli överlyckligt.

    Äggen skulle säkert vara riktigt goda om man balanserade osten bättre. 2 msk ädelost och resten creme fraiche/gräddfil istället.

    I övrigt har ni en helt underbar blogg, jag skrattar så att tårarna rinner när jag läser vissa middagsbjudningar.
    Precis som Carlfromsweden så väntar jag också med iver på någon avatar av jello-salladen.

  8. lp larsson

    VARIFRÅN fick Mästerkocken idén med paprika som handtag??? 🙂 Man skulle ju kunnat tänka sig en remsa av – häpp – apeslinskal, men nä – paprika skulle det vara! 🙂

    Eftersom jag har blivit på ett positivt sätt helt skadad av den här bloggen så triggar man ju direkt – är det måhända en revival på g? De här namnen på maträtter skulle ju passat in perfekt, speciellt det undre: (Obs att aktuellt och nytt från ett respektabelt program 🙂

    Lax under knaprig skorpa
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=950&artikel=4414738

    Sill i päls
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=950&artikel=4401923

    • Herr Bruun

      70-talet går inte att slippa ifrån, lyder ett av DBM:s många valspråk. Nu måste vi snart alla äta Lennarts lasagne och Biffi långsmörgås. The vind is vänding, som någon brukade säga på youtube.

  9. Messer

    Räkorna på bilden är misstänkt lika kräftstjärtar. Man kanske inte trodde att folk såg någon skillnad på 70-talet.

  10. Vonvargen

    Ser nästan gott ut den här gången, nästan alltså…

  11. HAHAHA!! ‘Forma korgbågar av paprikaringar..’ Snyggt!

  12. Madde J

    Tack snälla ni för er underbara blogg! Skrattade så tårarna rann när jag hittade till er 😀

  13. Tigerlilja

    Vaddå ‘KANSKE’ återkommer?? Hur menar ni nu?
    Och tanken att låta grön paprika – detta omedelbara kompostmaterial – komma i närheten av apelsinefterrätt – vad hade receptskrivaren rökt?

  14. Helenwiderdal

    Nu blir jag riktigt glad! Har just hittat hit. Min man (som i år ska fylla 50) om sin matupplevelse” stuvade ärtor från burk” när han var liten. Men era 70-talstallrikar är något vi själva anammat. Dessa var också ett av hans barndomsmonnen och vi fick en hel kartong med servisen för 200 kr på blocket. Står inte i Bukowskis prisklass precis. Men vi vanliga Brunfolket håller till godo. Snygg blogg. Ska fortsätta följa.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*