Orient-toast, Äventyrlig köttfärslimpa och Flarntårta

Godafton. Kvällen till ära presenterar familjen Bruun ett finbesök. Den specialinbjudna gästen till middagen var nämligen farbror Bruuns mor, en trogen Mästerkocken-prenumerant på 70-talet, som dessutom har följt våra försök och kulinariska äventyr här på DBM. Hon har tillsammans med många andra läsare insett att vi i detta avseende behöver all hjälp vi kan få, och kombinerade sin visit i huvudstaden med att komma till familjen Bruuns räddning. I alla fall försöka.

Och när vi ändå är inne på äventyr: det första ikväll handlar om något så trivialt som en varm macka. Går det att misslyckas, om man som mor Bruun är duktig på att laga mat? Nåväl, vi kan ju börja med att titta på den här bilden, som innehåller huvudingredienserna till vår opretentiösa förrätt.

Från vänster: Tomat, persilja, apelsin och kass(e)ler. För att anlägga en positiv ton och för att se detta från den ljusa sidan – dessa skulle väl eventuellt kunna samspela ganska bra i någon slags sallad?

Fast nu är det ju inte sallad som ska tillagas. Och för övrigt är det sällan man vill ha sin apelsin stekt i skivor, oavsett till vad. Styggelse.

Ännu mer sällan är det man vill ha sin apelsin (med skal) på en varm macka, som i fallet med Orient-toasten. ”..ibland kan man få vara lite äventyrlig i köket och blanda tomater och apelsiner på orientaliskt manér”, som Mästerkocken skriver.

Ja. Exakt så roligt måste vi ha det.

Att blanda tomater och apelsin får väl mycket riktigt ses som ett typiskt orientaliskt manér, men att göra detta på en toast – det måste vara Mästerkockens idé… Mor Bruun menade att hon inte åt detta på 70-talet, och hon var heller inte direkt sugen på att äta det år 2011.

-Oftast tittade man bara på receptkorten och sorterade sedan ned dem i lådan, det var få som man faktiskt lagade, tillade hon innan en hon tog en skeptisk tugga.

Ja, vi som både har tittat och smakat på Orient-toast tror och hoppas verkligen inte att den förekommer i någon vidare utstäckning i något kök – orientaliskt eller ej. Den var helt okej om man plockade bort apelsinen, men vid betygsättningen måste ju hänsyn tas till alla ingredienser. Grevéostgratinerad apelsin leder till kortslutning i munnen, så är det bara. Aldrig mer – och därför det blev omdömet 2.1.

Men – låt oss fortsätta på det äventyrliga temat!

Äventyrlig köttfärslimpa, det är ett namn som väcker lustfyllda associationer. Fast det mest äventyrliga receptmakarna kunde komma på var tydligen att strö i lite knaperstekt bacon och majskorn i färssmeten.

Köttfärslimpa kräva detta grepp

Bortsett från det här är detta inget annat än en väldigt alldaglig och klassisk köttfärslimpa. Möjligen att det på 70-talet sågs som innovativt att blanda ut ströbrödet med mineralvatten istället för vanligt vatten (varför egentligen?), men att kalla den här köttfärslimpan för ”exotisk” känns som en grav överdrift.

Det hade ju annars varit mer typiskt Mästerkocken att blanda i en smärre fruktsallad i färsen och prisa den ”saftiga brytningen”, men ett sådant äventyr blev vi tack och lov besparade. Limpan fick, ostörd av stötande och störande ingredienser, stå och puttra i baconsky och extraktbuljong i ugnen i ungefär en timme.

Till servering: gräddsås och ugnsbakad potatis med kummin, vilket för övrigt var betydligt godare till Äventyrlig köttfärslimpa än till Senapspanerade grisaknorrar. Och det här gick hem! Mor Bruun hade gjort ett bra jobb med vitpepparbalansen och kryddningen i övrigt(eller om det var tack vare baconen), och betyget seglade upp till 3.8. Till och husmansskeptikern Herr Bruun var nöjd.

Köttfärslimpan räckte i flera dagar, och det är mycket, mycket sällan som resterna på familjens Bruuns middagar inte åker direkt i sopkorgen, som om vi kunde dela ut bonuspoäng retroaktivt skulle vi göra det till denna rätt. Kvällens segrare!

Som ni har märkt så har fam. Bruun så smått börjat alternera desserter med vickning. Den här gången föll lotten på mor Bruun att välja ut kvällens avslutande rätt, och det blev en kaka från kategorin ”Det kommer gäster”.

Mor Bruun fick också i uppdrag att tillaga den alldeles själv.

Och den blev mycket brun. Och god. Smaken påminde lite om en blandning av Schwarzwaldtårta och dajm, men den mjölkchokladsskadade familjen Bruun var tvungen att poängtera att det hade varit betydligt godare med en ljus choklad istället för mörk blockchoklad.

Så barnsligt.

Flarntårta i all sin prakt – ugnsbakade och frasiga mandelbottnar med grädde, toppat med blockchoklad. Betyg: 3.4.

Här kommer recepten!

 

17 kommentarer

  1. Tigerlilja

    Fast jag tror – mycket svagt minne – att min farmor blandade mineralvatten i köttfärsen på 50-talet (!) och särskilt äventyrlig var inte farmor. Må hon vila i frid!

    • Jag gjorde en snabbkoll bland köttfärsrätterna i Bonniers kokbok från 1960, där kunde jag inte hitta något recept med mineralvatten i. Men det kan nog mycket väl stämma att traditionen är äldre. Frågan är bara vilken extra effekt det ska ge med mineralvatten, jämfört med vanligt?

      • Igelkotten

        Mineralvatten i färssmet är ett gammalt, gammalt knep. Tanken är att det skall ge en bättre konsistens och litet fluffigare smet. Huruvida det verkligen stämmer finns det många åsikter om. Jämför med löken till en färssmet -skall den vara hackad eller riven, rå eller stekt eller…

        Att steka apelsin med skalet på och lägga på en varm macka är väl inte någon höjdare, men att grilla eller steka citrus är inte alls så tokigt till en del användningsområden. Att t ex skiva citron och ge skivorna ett hastigt besök i en väldigt het stekpanna eller grill för att sedan pressa dem och ha i dressingen till en sallad eller t ex inlagda grillade paprikor är inte alls dumt. Maillard-reaktionerna och det karamelliserade fruktsockret gör att citronsaften blir litet sötare och djupare i smaken.

        /Igelkotten

        • Riven lök kontra hackad ser jag absolut en poäng med i färs- tycker själv att det smakar mer lök då, och det gillar jag. Men mineralvatten…nja.

          Hehe, vi har recept på grillad grapefrukt, kanske läge att prova?

          • Kicki

            Om jag får komma med en något trist förklaring till mineralvatten i köttfärssmet så tror jag att det egentligen ska vara sodavatten. Soda är ju som bekant bikarbonat och skulle i sådana fall fungera som något slags jäsningsmedel för att göra limpan mindre kompakt.

  2. Tomas

    Jag inser… har ju förfanken en sådan låda i garaget! ja, mästerkocken. Nu ska det bli party, många fina guldkorn från denna blog.

    Saknar ni något kort? Den ser komplett ut min låda. Tung är den ivartfall.

    • Hehe, grattis! Jag tror att våra lådor (vi har två stycken) är relativt kompletta, men man vet aldrig. Vi tar gärna emot recepttips om du hittar något ”annorlunda”.

  3. Eva Ekblom

    Vafalls? Två rätter på samma kväll som fick (relativt) höga betyg? Måste vara för att ni hade tillskott i köket 😉

    • Man börjar nästan misstänka att det är kockarna och inte recepten som är problemet… 😆

      • Fröken Ulk-Tvärhagen

        Är själv uppvuxen på 70-talet och tror att recepten ändå är huvudproblemet. På 60-talet började folk ha frys, överhuvudtaget var nog kyl och frys något som fanns hos alla först på 70-talet + mat som kunde fraktas längre + svenskar reser mer etc = nya möjligheter till nya matvanor men utan att eg. veta vad man ska göra av allt nytt. Ibland försöker man få det nya att passa in i det gamla med mycket roande resultat (skattar så jag gråter ibland)

  4. Raggoparden

    sedär! Det gjorde susen med en matlagningskunnig person i det bruna köket. Ni kanske skulle bjuda in mor Brun och laga er igenom kortlådan igen, så kanske ni skulle höja betygen överlag? 🙂

  5. kleftiko

    Jag vill se mor Brun laga ätliga grisaknorrar!

  6. Mikaela

    Haha, nu slipper jag rota fram familjens låda -varma mackor får det nog bli redan ikväll!

    Du missar väl inte att du nu kan hjälpa till att främja gastronomi-Sverige genom att bedöma de restauranger, konditorier,chocolatterier, specialkaffeställen & matstopp du besöker! Detta gör du via Sveriges Bästa Bords hemsida, http://www.sverigesbastabord.se!

  7. Den här gången kändes recepten otroligt ätbara för en gångs skull. Okej, jag medger – apelsinskal går bort på mina mackor. Men flarntårta? Oh, mums!

  8. Men hallå där! Man tar väl av sig ringarna när man jobbar med köttfärs? Hygien var faktiskt uppfunnet även på 70-talet…

  9. flied lice

    Köttfärslimpa är aldrig fel, särskilt inte med bacon he he!

  10. Fröken Ulk-Tvärhagen

    Bilden på köttfärslimpan måste vara bland det mest motbjudande jag sett… ser mest grå och gråbrun ut…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*