Bruna hissen

Med anledning av Den Bruna Matens ettårsjubileum har familjen Bruun skapat sitt första egna receptkort.  Ja, det är alldeles fasansfullt sant och resultatet ser ni här ovan. Om detta ska vi nu berätta.

Det borde inte komma som någon chock för den trogna läsaren att det dricks mer än det äts på familjens Bruuns middagar. Eftersom det brukar haverera på mer än ett sätt när amatörer som familjen Bruun befatttar sig med kokkonst och med tanke på att vi börjar tröttna lite på tredunksvin, valde vi att mjukstarta vår nydanade receptmakarkarriär genom att komponera vår egen variant på en av de mest klassiska drinkarna: Gröna hissen.

Vad skulle då kunna gå fel med vår ”jamare”? En hel del, visade det sig, men den här gången går det ju inte att skylla på Mästerkocken eller Köksmästaren, utan klagokören får riktas direkt mot familjen Bruun. Ett rimligt första faktum att kritisera är väl att vi på ett ganska brutalt vis har frångått och eventuellt begått hädelse mot originalreceptet, något som visserligen tillhör vanligheterna när det gäller nämnda receptklubbar och kulinarisk innovation från 70-talet. Det idag mer vanligt förekommande cocktailbäret bytte vi ut mot russin och katrinplommon, och Curaçãon fick istället lämna plats åt katrinplommonjuice.

Och ja, ”Om katrinplommonjuicen är rumsvarm framhävs smaken bättre”.

Att notera: att smaken framhävs bättre är inte synonymt med att det blir godare. I övrigt höll vi oss till det klassiska receptets ingredienser med gin och Pommac, men i bottenslammet fick ett extra katrinplommon sjunka ned som en liten belöning och brun pollett att avnjuta på slutet då glaset tömts.

Bruna hissen må se ut som något hämtat från kloakbrunnarna, men var faktiskt förhållandevis drickbar. Åsikterna gick isär om huruvida denna bruna sörja förtjänade ett högt betyg eller inte, och några av de samlades tveksamma sippande och näsrynkningar byttes i den sena timmen ut mot dåliga skämt om att ”smaken är som baken”. Både farbror Bruun och yngsta fröken Bruun konstaterade dock förtjust att en tesked aprikosmarmelad faktiskt inte var så dumt att blanda i och otroligt nog gav ”en saftig brytning” (eller om detta bara rörde sig om ren begeistring över att Bruna hissen plötsligt smakade något annat än katrinplommon). Slutbetyget blev 3,2.

Sammantaget och inte helt oväntat en mäkta brun upplevelse, och i sanning något att pröva till omväxling.  Med ett rungande Varför inte? önskar vi nu alla kära läsare en trevlig kväll. Skål!

5 kommentarer

  1. Johan de Bourg

    Wow! Jag vet inte om jag hade klarat att provdricka Bruna hissen. Ni kan få mitt recept på Gotländsk Böcklingsoda om ni vill. Jag har gjort den men vågade inte provsmaka efter jäsningen i glasburken.

  2. Herr Bruun

    Ge oss detta recept.

  3. Linda

    HUr var ni i magarna dagen efter? Aningens bruna, är min gissning.

  4. Christine i Fr

    Otroligt att inget kommit pà tidigare hur dekorativt katrinplommon egentligen är!

  5. flied lice

    Fy faen va äckligt! Mycket cred för en de roligaste bloggar som finns.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*