Boken om griskött

Ett svinaktigt underskattat uppslagsverk

Som ni kanske märker har Den Bruna Maten åter varit och botaniserat bland sjuttiotalets kvarlämnade matlitteratur, och några av dessa fynd kommer att presenteras här i det bruna biblioteket. Boken om griskött utgavs av Trevis matbibliotek 1972, och författades av Lotte Haveman och Margareta Wickman.

Trevis matbibliotek måste varit en storsäljare, för man hittar det på både antikvariat och loppisar en masse. Värre är det med biblioteken. En gång i tiden uppenbarligen ett standardverk av något slag, måste man nu söka sig till Lund eller Helsingborg om man vill låna dem. Det bruuna exemplaret har tillhört Svarteborgs Folkbibliotek, men gallrats ut. Bibliotekslapparna har rivits av, och stora stämplar förklarar ”Gallrad”. Detta måste vara som att bli ställd inför en kökets krigsrätt, och sedan degraderas och slängas ut efter en förnedrande och ärekränkande procedur. Dishonourably discharged som man säger i utlandet. Ett sorgligt öde för en medaljtyngd och ärrad hjälte.

Den Bruna Maten gillar Trevis enkla och pedagogiska upplägg med egenkonstruerade symboler för både grisar och tallrikar. Plus i kanten. Och recepten? Tja. En hel del av dem verkar faktiskt ätbara. Vi fastnade särskilt för två; Kall kokt kassler i gelé. Detta både ser och låter tidstypiskt ut. Med sju blad gelatin och en försvarlig dos ättika får man en långpanna full av dallrande läckerheter kapabel att sätta skräck i de flesta, utom möjligen Herr Bruun som upptäckt att han tycker bättre och bättre om gelé ju längre in i 1970-talet han äter sig. Detta är ett varningstecken har hans läkare sagt, en klokskap han nogsamt ignorerar.

En intressant 70-talsdetalj vi även lagt märke till på annat håll, bland annat Köksmästaren och Mästerkocken, är att ordet fläsk verkar ha bannlysts som samlingsnamn för griskött. Fläskfilé blir grisfilé, fläskstek blir grisstek, fläskkotlett blir griskotlett. En titt i kokböcker från 60-talet visar samma språkbruk som idag, så det kan inte vara fråga om den vanliga visan att ord ändrar betydelse över tid, nej här verkar det vara en medveten förvrängning igångsatt av något ännu oidentifierat propagandaministerium. Kanske tyckte man att ordet fläsk förde tankarna till fetma, och att det därför skulle verka smaklöst? Kanske var det grisodlarbranschen som några år för sent anammade Twiggy-idealet och satte in en riktad kampanj för att inte bli sammankopplade med det förhatliga ordet tjockfläsk? Som vanligt när det gäller 70-talet är frågorna många, men svaren få, och ändå borde det ännu finnas människor därute som skulle kunna sitta inne med denna sorts kunskap. Kanske någon i DBM:s påpassliga läsekrets?

Kryddat äppelfläsk var en annan intressant anrättning, vilken, som namnet antyder, kryddats till max med en tesked timjan. Rätten hyllas här av familjen Bruun för sitt sätt att blanda frukt i köttet. En rejäl bit frukt faktiskt. Ett helt kilo till tolv skivor fläsk. Detta kan även bli en julmåltid upplyser Trevi, nämligen om man väljer äppelsorten Cox Orange. Närmare förklaring får vi inte. Antagligen var det en självklarhet år 1972 på vilket sätt de olika äppelsorterna förändrade smaken i vår mat. Cox orange vid jul, Astrakan vid påsk, Gravensteiner vid barndop, och Granny Smith på examensdagen. Ta vilken maträtt som helst och koka i ett par kilo äpplen och voila: 70-talet knackar på dörren. Knackade på dörren gjorde även den förändrade smaken, och Folkbiblioteket slängde helt sonika ut ”Boken om griskött”. Stackars Trevi. Svarteborg tror vi för övrigt befinner sig någonstans i Halland, men vi är långt ifrån säkra då denna ort numera gått ett liknande öde till mötes och gallrats ut från Sverigekartan av lantmäteristyrelsen.

För den hågade visar vi här i vanlig ordning recepten:

17 kommentarer

  1. Men. På sista tiden har det ju vänt än en gång, det står faktiskt griskött på förpackningarna i köttsektionen i butiken igen.

  2. Ulrika Tourbier

    Och ja, det var alldeles säkert en medveten strategi från köttbranschen att undvika f-ordet. ”Gris är mager mat” är en slogan jag tycker mig minnas.

    • – om man skär bort fettet?

  3. kajsa

    Orten Svarteborg återfinns i Bohuslän och har efter ett motorvägsbygge blivit degraderad även den…

    • Japp, norra Bohuslän. Mellan Dingle och Hällevadsholm. 🙂

  4. AbeNormal

    Gris är inte mat överhuvudtaget.

    • So true. Honesty and everything reozgniced.

  5. Linda

    Äppelsorten kanske påverkas av säsong och vilka som gick att lagra.

  6. Lege Artis

    Gelé tillsammans med puré och skum är väl inne hos mästerkockarna nuförtiden. Gelé är så modernt att kockarna till och med har gelé i håret.

  7. I en av de där böckerna finns faktiskt min favoritmat en jättegod currygryta. Men frågan är i vilken bok i serien den kommer ifrån. Min mor har dem nog hemma i kokboksskåpet fortfarande. Currygrytan har jag avskriven på en lapp i mitt skåp.

  8. Wiki

    Fläsk (liksom oxe) sågs i 70-talets som föråldrade marknadsförningsnamn och ovärdiga det konsumentupplysta, starka, socialistiska idealsamhället. Alltså åt man griskött och nötfile. inköpt på konsum.

  9. Farbror B

    Att man rekommenderade Cox Orange till jul kan bero på att det är en äppelsort som finns att tillgå vid den tiden på året, och som lämpar sig för matlagning, till skillnad från t ex Ingrid Marie. På den tiden kunde man inte köpa kromosom-Granny Smith från södra halvklotet året runt.

  10. Anna

    Trevi är ett finlandssvenskt bokförlag, och i svenskfinland säger man fortfarande gris och höns, istället för fläsk och kyckling, åtminstone i den äldre generationen.

    • Herr Bruun

      Är det så? Ett mysterium med dialektalt ursprung alltså?

  11. Halvdanskenn

    Æbleflæsk är fortfarande en dansk specialitet, men jag har lite svårt för det. Omslagsbilden på boken – flæskesteg – är dock fantastiskt gott och en klassisk julmat som denna svensk lärt sig att tillaga med ”sprød svær”.

  12. Fröken Ulk-Tvärhagen

    Värt att notera i receptet på ”Kryddat äppelfläsk” att det punkt två (II:) står att ”timjan kan uteslutas”… Misstänker att receptförfattaren insåg att det var lite väl vågat med en hel tsk timjan.

    • Fröken Ulk-Tvärhagen

      Notera också att ingen alternativ krydda föreslås, enda förslaget är att utesluta…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*