Aptitägg i form, Kardinalens kyckling och Botten-Upp-Kaka

Aptitägg i form

Kardinalens kyckling

Botten-Upp-KakaOm alla goda ting är tre? Knappast när familjen Bruun bjuder in till middag, för då får man vara glad över om alla goda ting är ett eller kanske mer troligt 0,5.

Men mat på bordet blev det även denna vecka, och svettigt värre blev det också då hela triaden den bruna skulle slåss om ugnen – något man säkert kunde ha tänkt på och planerat för innan men just detta tillhör inte vanligheterna i familjen Bruun.

Vi börjar med en enkel förätt och med det goda: Aptitägg i form. Jo, en maträtt låter alltid godare när man lägger till ett positivt värdeladdat ord som ”aptit”, ”jättegod” eller ”ljuvlig” i namnet, men av tidigare erfarenhet från Mästerkocken har det visat sig att detta inte är någon garanti för att man uppnår detta resultat. Snarare har det nog handlat om att redaktionen inte tyckt att det har sett tillräckligt gott ut på receptkortet, och därför istället velat förstärka detta i ord. Ibland har man farit med rena osanningar. Familjen Bruun minns: ”Röda havet – jättegod soppa”, och så nu – Aptitägg i form.

Du behöver: kaviar, grädde, dill och hela 1 tsk riven gul lök...

..som varvas med hårdkokta ägg i form...

...och pudras med ströbröd. 20 min i ugnen.

Men resultatet då? Faktiskt inte alls dumt. Absolut inte himmelskt gott, men nästan gott och i alla fall ganska aptitligt. Tänk dig en Janssons Frestelse, fast med ägg och något blaskigare i konsistensen. ”Aptitägg i form” skulle således göra sig väl i vickning, eller som en variant på ägghalvor med kaviarklickar som ju brukar finnas på varenda jul- och påskbord. Familjen Bruun avnjöt enligt receptets rekommendation rätten med ugnsvärmt knäckebröd (ett vardagslyxigt tilltugg som var populärt på 70-talet) och delade ut betyget 3.8. Det här gör vi kanske till och med om!

Det ser inte mycket för världen ut, men gott, det var det!

Det blev värre framåt huvudrätten då det skulle serveras kyckling, men det var inte vilken kyckling som helst det skulle bjudas på. Kardinalens kyckling!

Från au naturel...

...till DET HÄR.

Det kanske vänder och vrider sig lite i magen på en och annan läsare, men frågan är om det inte är kardinalens mage som vänt sig allra mest – och därav namnet på rätten. Man kan också fråga sig: varför just kardinalens? Varför inte kungens, varför inte påvens? ”En kycklingrätt som är någonting utöver det vanliga vill vi gärna laga till, när vi har något som ska firas” säger Mästerkocken, och att det då duger med en simpel kardinal kan tyckas lite märkligt.

Märkligt var det också äta, kära läsare – kanske än märkligare och i sanning något utöver det vanliga att tillaga:

Stycka kyckling, bena ur kyckling, koka skrov, sila buljong, försteka kyckling i ugnen, hacka grönsaker, koka sås, sätta i kyckling ugnen igen. Omständigt.

Undertecknad har efter denna tillagningsprocess full förståelse för att Stinas kyckling har blivit den succé det har blivit, och med noll träffar på Google konstateras att Kardinalens kyckling sedan premiären inte har blivit en bestående stjärna på den kulinariska himlen. Efter att ha provsmakat är detta också något som familjen Bruun kan påvisa erfarenhetsmässig insikt i. Trots att den innehåller en halv pressad citron smakade den i princip ingenting, utom möjligen lite persilja och buljong. Efter allt besvär – så synd!  Kardinalens kyckling – pliktfull, tråkig och anspråkslös bespisningsmat. Betyg: 3.

Nu till något betydligt mer grant och belevat. I alla fall färgglatt.

Smör, farinsocker, persikohalvor och cocktailbär

Lite sockerkakssmet på det, och botten upp!

Familjen Bruuns Botten-Upp-Kaka blev inte särskilt vacker, i alla fall inte jämfört med Mästerkockens. Låt oss granska det lite närmare:

Botten-Upp-Kaka

Fusk! Anledningen till att Mästerkockens original ser så fint ut är för att det helt enkelt inte är en Botten-Upp-Kaka. Persikohalvorna, cocktailbären och vad som nu ligger i mitten (receptet sade inget om detta) har lagts dit i efterhand! Dessutom verkar de ha penslat på kakan med något för att den ska se mer inbjudande och glansig ut.

Det fordrades en dubbel sats sockerkakssmet för att fylla ut en hel springform, och det var ju synd eftersom Botten-Upp-kaka, i alla fall inte den här varianten, är en sådan man tar om av – även om man slevar på vaniljsås (för att dölja den vidriga smaken av cocktailbär) vilket familjen Bruun gjorde. Inte mer spännande än en vanlig sockerkaka och därför blev betyget bara 3.

Med dessa ord tackar vi –  mest för den här gången – och inte så mycket för maten. Nästa vecka är familjen Bruun tillbaka igen, och det är tveksamt om det blir med buller och bång, men garanterat med daller och åter daller. Nå. Ni ska få se, men vill nog inte smaka. Välkomna igen!

Aptitägg i form recept

Kardinalens kyckling recept

Botten-Upp-Kaka recept

4 kommentarer

  1. Jag väntar med spänning på när ni ska bjuda grannarna på fest där ni serverar kvällsgott utan pretentioner och sen swingar i er gillestuga.

  2. Anna

    Fantastisk blogg!! Sträckläste hela, lita på att jag kommer tillbaka! Väldigt vågat att testa på alla dessa skumma maträtter 🙂

  3. Ja, jag älskar verkligen denna blogg!! Är avundsjuk (men ack ej missunnsam) över idén 🙂

  4. Haha vilken underbart blogg!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*